Humerusfraktur, Diafysär

Synonymer
Humerusdiafysfraktur, humerusskaftfraktur
Andra stavningar
-

BAKGRUND

Definition

Fraktur på humerusskaftet.

Epidemiologi

Diafysfraktur är ovanlig hos barn, men kan förekomma i alla åldrar hos vuxna.

Skademekanism

Kan förekomma både efter lindrigt våld och som en av flera skador efter t.ex. en trafikolycka:
  • Tvärfraktur uppkommer oftast till följd av direktvåld.
  • Spiralfraktur uppkommer oftast till följd av indirekt trauma.

UTREDNING OCH DIAGNOS

Symtom

Smärta och oförmåga att använda armen p.g.a smärta.

Kliniska Fynd

  • Lokal smärta, svullnad och ömhet samt instabilitet (patologisk rörlighet).
  • Ibland förekommer en radialispares (framför allt vid fraktur i nedre tredjedelen av skaftet, kallas då Holstein-Lewis-fraktur). Patienten kan då inte extendera i handleden (dropphand).

Slätröntgen

Vanlig röntgenundersökning är tillräcklig för diagnos, ger upplysning om frakturtyp. och planering av behandlingen.

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Handläggs vanligen på akutmottagningen och vidare i öppenvården via ortopedmottagningen.

Konsultation

Kontakta ortopedjouren/bakjouren:
  • Vid patologisk fraktur, multitrauma eller kraftigt dislocerade frakturer (då operation kan bli aktuellt).

Egen Handläggning

  • I första hand behandlas frakturen konservativt.
  • Reponera frakturen, efter smärtlindring, med patienten i sittande och lätt drag i armen. 
    • Exakt reposition är inte nödvändig (om det finns kontakt mellan frakturfragmenten) men tvärfrakturer bör hakas upp.
    • En vinkelfelställning kan med tiden minska av armens tyngd.
  • Fixera sedan överarmen antingen i en U-formad gipsskena (glöm ej polstring i axillen) och låter underarmen vila i en mitella/slynga eller sätt på en prefabricerad ortos (t.ex. Humerus Comfort ortos). Ortosen rekommenderas i första hand. Rörelseträning av axelleden kan påbörjas direkt med pendelrörelser.
  • Gipsförbandet kan efter cirka 1-2 veckor bytas ut mot en cirkulär plastortos och slynga. Ortosen lämnar axel och armbåge fria. Sedan kan aktiv rörelseträning påbörjas.
  • Efter 3 veckor kan slyngan i regel avlägsnas och även rörelseträning av armbågen påbörjas.

Uppföljning
  • Vanligen återbesök efter 7-10 för röntgenkontroll efter reposition. Annars 1 vecka efter att ortosen anbringats. 
  • Klinisk kontroll efter 4-5 veckor och röntgenkontroll efter 8-10 veckor.
  • Den totala fixationstiden är vanligen 10-16 veckor beroende på stabilitet. Det är viktigt med rörelseträning och att ortosen sitter stadigt.

Operation

Sluten reposition och märgspikning med låsskruvar eller öppen reposition och plattosteosyntes. Indikationen för intern fixation är störst hos multipelt skadade, eftersom en stabil överarm kan underlätta rehabiliteringen av övriga skador.

KOMPLIKATIONER OCH PROGNOS

KOMPLIKATIONER

Icke-läkning (pseudartros): Ses ibland hos vuxna. Fördröjd läkning och pseudartros är vanliga. I dessa fall krävs operation med plattosteosyntes och eventuellt bentransplantation.
Nervus radialis-skada: Se ovan. Relativt sällsynt komplikation. Nerven är vanligen inte avsliten. Vanligen ingen indikation för exploration, förutsatt att inte radialisparesen uppkommer i samband med repositionsmanöver. Vid pares ges en dropphandsskena/extensionsskena via arbetsteurapeut.

PROGNOS

  • Normal läkningstid är 6-8 veckor.
  • Nervus radialis-skada: Prognosen är god eftersom skadan praktiskt taget alltid uppstår p.g.a. kontusion.

Innehållsförteckning

1. Önnerfält J, Önnerfält R. Akut ortopedi. Lund: Studentlitteratur; 2014.
2. Skelett- och ledskador: Behandlingsmetoder vid ortopedkliniken Centralsjukhuset i Karlstad (Karlstad-kompendiet). (2018). Centralsjukhuset Karlstad.